På 70-talet köpte Alexanders föräldrar ett fabriksloft i Soho som kom att bli Alexanders barndomshem. Hans pappa och partner är konstnärer och hemmet är som en stor konstnärsateljé med ständigt pågående projekt och ett osande av konst, antikviteter och litteratur vart du än tittar.
När jag kom till New York för första gången...
När jag kom till New York för första gången och kanske framförallt när jag kom till Alexanders barndomshem för första gången, så kan jag nog bara beskriva det som att det var som att komma till ett annat universum. Bara en sån sak som att hissen tog en rakt in i bostaden. En annan sak som ytterligare stod ut lite extra i detta, för mig nyupptäckta universum var livet dessa konstnärer delade med andra konstnärer. Deras liv var fyllt med författare, poeter, filmare, målare, skulptriser, konstnärer av alla de slag och de levde som i någon slags symbios med varandra; de umgicks, skapade, ställde ut sina verk, hade poesikvällar, åt middag, läste the New Yorker och pratade sen intensivt om artiklarna, åt middag igen, drack vin, gick på cocktailparty, diskuterade politik, gick på vernissage och åt middag en gång till. Det var vardagsmat med djupa högintellektuella samtal om konst och filosofi som jag ofta inte alls kunde hänga med i, men det var som himmelriket att få sitta lite i bakgrunden och bara lyssna och iaktta. De var alla udda, vackra fåglar som på något sätt hade blivit varandras familj. De tog hand om varandra och hade gjort det sen de var i 20-årsåldern.
På väggen mittemot soffan i vardagsrummet hänger ett gammalt fotografi...
På väggen mittemot soffan i vardagsrummet hänger ett gammalt fotografi på Alexanders pappa tillsammans med Andy Warhol. De sitter nära varandra och ser allvarliga ut. Som att de diskuterar något viktigt. Har alltid undrat vad.
Det är nu nästan 30 år sen som jag var här för första gången och blev inbjuden till denna stora utökade konstnärsfamilj. Många av dem börjar såklart blir lite till åren men de flesta finns fortfarande här och något som de alla har haft gemensamt är att de har jobbat tills det fysiskt inte går längre. De har alla, utan undantag fortsatt att skapa och fortsatt att ställa ut sina verk. De har också fortsatt att äta middag tillsammans. Fortsatt att gå på galleri. Fortsatt att ses över ”a quick drink”. Märk väl – De är alltså alla snart en bra bit över 80 år. Livin´ the life.
Häromdagen sa min äldsta dotter Zoey att hon ville passa på nu när vi är här, att hälsa på sin farfars vänners ateljéer, så igår åkte vi och hälsade på en av dem i sin ateljé; en konstnär som nu börjar närma sig 90 år, sitter i rullstol och har väldigt svårt att röra sig…och trots detta – tar sig över halva stan flera gånger i veckan till sin ateljé för att jobba på sina målningar. Vad kan vara mer inspirerande?
”Do what makes you come alive!”
”Do what makes you come alive!” sa Elisabeth Lesser på en workshop som jag var på en gång. Älskar den meningen. Att göra det som får oss att känna oss levande. Vad kan vara ett bättre råd?
Jag är helt säker på att dessa konstnärer lever längre på grund av deras oändliga motivation att skapa, nyfiket fortsätta utforska och testa nya idéer. Bygga, riva, bygga upp igen. Att de gör sånt som får dem att känna sig levande, sånt som de tycker om. Och att de ser till att omge sig med med alla dessa likasinnade.
Kuriosa: När Zoey frågade om vi kunde åka på denna ateljéutflykt så var jag osäker på om jag kunde följa med. Jag hade nämligen lite ont i lilltån… efter långa dagar på stan och en sko som klämde. Kanske borde jag vila min lilltå…men naturligtvis följde jag med nästa dag och vi skrattade högt och länge åt min lilltå när vi gick från ateljén. Wtf.
Även om denna miljö många gånger har varit lätt överväldigande så har jag nog ändå alltid känt mig pirrigt hemma i detta kreativa kaos som New York och Alexanders familj står för. Är också glad att mina barn har fått växa upp med denna miljö så nära inpå, full av alla dessa karaktärer och utanför boxen människor. Jag undrar ofta vad det har gjort med hur de ser på världen och deras egna drömmar och upplevda potential.
Ja… tror det var allt från New York idag. Nu åker vi snart på en liten road trip till Woodstock och det sägs att det ska bli en rejäl regnstorm.