Många gamla hippies verkar fortfarande gå barfota när de ska ta ett glas vin i Woodstock, men kommer numera bara in på barerna om de faktiskt har skor på sig, som skylten tydligt vittnar om:) Som tur var lyckades iallafall vi ha skor på oss alla de dagar som vi var i Woodstock. Stormen som det hade ryktats om dök aldrig upp, men det blev ett riktigt ruskigt regnväder en av kvällarna. Ruggigt, härligt och blött.
Vi tog in på ett eko-trähotell mitt i skogen...
Vi tog in på ett eko-trähotell mitt i skogen precis invid en liten å. Omslutna av fallande gulröda löv fick vi under några dagar upptäcka detta unika lilla universum till stad. Under åren när vi har roadtrippat i dessa trakter ovanför New York, så har vi besökt de mest underbara städer som Hudson, Rhinebeck, Beacon, New Canon och Millerton, samtliga fyllda med antikaffärer, secondhandbutiker och massor med mysiga små restauranger. Landskapet är kulligt, ofta med vackra berg i horisonten och naturen är frodig och överfylld med stora gamla träd som tungt hänger in över vägarna så att det ibland känns som att bilen kör in och ut genom hemliga tunnlar.
Har länge velat åka till Woodstock som ligger på andra sidan av Hudsonfloden. Det visade sig vara en charmig liten stad fylld med gamla, egenbyggda hus som ligger tätt, tätt intill varandra. Ringlande formar de en lång huvudgata där det finns ovanligt många second handbutiker, caféer och restauranger. Det känns som en kreativ och snäll plats. En behagligt långsam plats.
Det äldsta huset i staden har sen 50-talet varit en mötesplats för kreativa förmågor och musiker där idéer har fötts och förädlats. Är så glad att vi åkte hit. Känns som en speciell plats där 60- och 70-talets hippies fortfarande huserar tillsammans med en yngre generation av 20 – 30 åringar med nya kreativa idéer.
Har på senaste tiden tänkt mycket på det här med platser som betyder något för oss.
Har på senaste tiden tänkt mycket på det här med platser som betyder något för oss. Hur man längs med livets krokiga vägar samlar på dessa platser i en liten innerficka nära hjärtat. Där ligger de tätt intill oss, redo att bli ihågkomna när vi än vill plocka fram dem.
Tycker extra mycket om att få komma tillbaka till ställen som jag varit på tidigare. En plats som man redan har en etablerad känslomässig relation till. Att få återkomma, minnas och kanske upptäcka ännu mer. Att få känna igen den där känslan i sig själv som platsen har förmåga att locka fram. Små fönster öppnas och min själ luftas. Yttre resor som blir inre resor. Tänker på hur viktigt det är att ta sig tid och verkligen ge dessa speciella platser tid. Skapa mer utrymme att oftare kunna återkomma till platser vi tänker på, de som ligger i den där innerfickan; Upstate New York, Skåne, ängen vid sommarstugan, nationalmuseum, hemma hos någon vi tycker om eller blomsterbutiken i utkanten av stan.
Annars älskar jag att vara hemma.
Annars älskar jag att vara hemma. Och vi kan ju komma åt alla dessa platser i oss själva när som helst. Bara en enda tanke bort står de redo att leverera precis den där speciella känslan som de representerar. Så lyxigt att kunna minnas känslan i kroppen, att kunna plocka hem en plats till sig själv när som helst.
Nu, snart, när vi flyttar ska jag samla ihop de finaste bilderna jag har från mina allra bästa platser, både nära och avlägsna. Så ska de få komma upp på väggen.
