Som 9-åring vårdade jag mitt speciella rosa nagellack med stor ömhet och vördnad. Jag minns att det var en väldigt speciell nyans av rosa och var säker på att det inte skulle gå att få tag på igen. Vilket det såklart inte heller gjorde i lilla Hofors där jag bodde. Åren gick och varje gång det var dags att rensa bland nagellacken ville jag absolut inte slänga mitt finaste rosa trots att det långsamt torkade ihop mer och mer. Minns det som en slags Barbie-rosa på ngt sätt. Inte cerise, utan mer knallrosa…nästan lite neonig liksom.
Häromveckan hittade jag ett nagellack som påminde så mycket om det där kära nagellacket. Var förstås inte exakt samma nyans, men tillräckligt mysig känsla ändå.
Tycker om att kombinera rosa och rött. Även brunt och ljusblått är fint. Eller ljusblått och mörkblått. Kanske också orange och rosa.
Ja, neonig rosa strösslar nu lite barnslig eufori över mina dagar.
Puss